Jag har idéer om framtida inlägg, och inser snabbt att mycket av det jag vill skriva om kanske ligger utanför den normativa moralen. Jag ser framför mig hur det kan ge grund till eventuell smutskastning.

En weblog vars RSS jag prenumererar på är Petter Nilssons Petter Partikulärt. Jag har stor respekt för Petter, och mycket av det han skriver om. 21 februari skrev han ett mycket läsvärt inlägg som fick mig att tänka på det här med smutskastning; Vad hände med liberalismen? — Läs det!

Petter citerar i inlägget en handfull olika webloggar som riktar trubbig kritik mot honom, för tro inte att det är konstruktiv kritik det handlar om. Istället är det fullständigt omoget utformade attack-inlägg där energin lagts på personangrepp snarare än att bemöta åsikterna i sakfrågorna. Det var detta som fick mig att tänka.

De åsikter jag vill ge uttryck för här på Expect Resistance kan säkert också komma att falla offer för denna bristande förmåga att ta saklig diskussion, och därför har jag redan nu bestämt mig för att skriva ett garderande inlägg. Inte för att jag känner att jag måste, inte för att jag skulle vara rädd, utan helt enkelt för att ha något att referera till och luta mig mot om folk inkapabla att ta debatt trots detta bestämmer sig för att börja skrika.

Ytan har ett djup, och den för många till synes tvådimensionella handlingen eller åsikten har ofta fler dimensioner än så, egentligen. Jag kan tänka mig att någon som skulle vilja svartmåla Expect Resistance redan nu skulle kunna göra detta utan större problem, “en weblog vars skribent är lat och vägrar jobba, förespråkar fuskåkning i kollektivtrafiken, och stöld“. De flesta av oss har sett det förr.

Det finns moral som är så djupt rotad i vårat samhälle, och i oss själva, att den fått status av objektivitet och självklarhet. Det är inget man ifrågasätter, än mindre handlar emot. “Det är fel att stjäla, man ska betala för sig” är ett exempel, “våld är förkastligt” är ett annat. Ger man då klara uttryck för att motsätta sig den här simplifierade bilden är det svårt att nå ut med sina åsikter. Folk stänger ögonen, håller för öronen, och avfärdar allt genom att utan eftertanke hålla fast vid att “vissa moraliska värderingar bara är, och så är det”.

Det finns ingen objektiv moral, inga självklara rätt eller fel. Fundamentalt bygger allt på subjektiva värderingar. När det är gatufest och en tegelsten flyger igenom ett skyltfönster skriker många fördömande; “Legister! Förstörelse, skadegörelse och stöld är fel!”, utan att för en sekund reflektera över varifrån de här åsikterna kommer och än mindre ställa den mycket enkla frågan “varför?”.

Jag välkomnar konstruktiv kritik, men om du vill kasta smuts ber jag att du håller dig till sandlådan.